HISTORIK

Fakta Björken 18, Valhallavägen 94-96, Stockholm


Sevärt: Sveriges äldsta k-märkta hyresrätt
Antal lägenheter: 26
Antal rum: 1–7
Byggår: 1885
Ägare: Familjebostäder sedan 1996


Historik:
Den snabba utbyggnadstakten av Östermalm innebar en kraftansträngning utan motstycke i 1880-talets Stockholm. Den nya bostadsstadsdelen manifesterades genom hyrespalatsens magnifika renässansfasader mot huvudgatorna. Författaren Claes Lundin sade i Nya Stockholm: "Då man går framåt Valhallavägen, stadens ytterlinie åt det hållet, och ser den långa raden av höga tegelhus å ena sidan samt skogen helt nära på den andra, finner man hvilken ofantlig förändring staden i största hast genomgått. De ruskiga, men måleriska kojorna och tobakslanden har försvunnit, och Stockholm bygger sina stora hyreskaserner i fem våningar ända ut till skogsbrynet. " Ett sådant exempel är hyreshuset på Valhallavägen 94-96. 

Enligt 1866 års stadsplan för Stockholm, den så kallade Lindhagenplanen skulle Valhallavägen anläggas som en bred gränsboulevard på norra Ladugårdslandet. I samband med att planerna förverkligades och gatan anlades på 1880-talet uppfördes flera påkostade hyreshus med praktfulla nyrenässansfasader. I kvarteret Björken lät byggherrarna tillika byggmästarkompanjonerna Lars Östlihn och Robert Alderin mellan 1885 och 1886 uppföra ett påkostat hyreshus. Arkitekten Fredrik Dahlberg stod för den rika fasadutformningen i nordeuropeisk renässansstil vilken kännetecknas av tornspirornas form, de mångkantiga burspråken, den grova rusticeringen samt det röda teglet med omfattningar och andra detaljer av grå slätputs, dekoren i form av kartuscher, broskornamentik. Fastigheten är en av Stockholms främsta tillika bäst bevarade exempel på denna stil. Lägenhetsstorlekarna var vid byggnadsåret 3, 4, 5, 6 samt 7 rum och kök (idag finns även en stam med 2 rumslägenheter) och i bottenvåningen fanns två butiker.

Huset köptes efter uppförandet av den danskfödde skjortfabrikanten Simon Berendt (1835-1911), som också gjorde sig känd som stor fastighetsägare. Vid sin död innehade han nämligen åtta hyresfastigheter, bl. a. kv Älgen 13, kvarteret Havsfrun 25 och kvarteret Jungfrun 10 på Östermalm. En tid ägde han också Kaggeholms slott.

Björken 18 har moderniserats och renoverats i några omgångar sedan den byggdes 1885. Första omgången var troligtvis 1910, då elektricitet installerades och bygglov till två hissar beviljades.
Nästa gång 1929, då det skedde en rejäl modernisering med installering av centralvärme, badrum och toalett.

Släkten Berendt innehade Björken i fyra generationer, men tyvärr utan resurser att hålla fastigheten i gott skick. Efter Björken 18 sålts av familjen Berendt kom fastigheten under turbulens på 1980-talet att bollas mellan olika ägare. Något ansvar för byggnadens underhåll togs inte under denna tiden, eftersom ägarna förutsatte en värdestegring även om inget underhåll gjordes. När luften gick ur fastighetsmarknaden tog det statliga boaget Securum över och 1996 förvärvades så fastigheten av Familjebostäder. Under de två följande åren gjordes en undermålig fasadrenovering och efter det har inget underhåll skett.

Fastigheten Björken 18 på Östermalm är en gammal skönhet från förr. Utsidan är klädd i rött tegel med hörntorn, tornspiror och lejonmasker på den rikt utsmyckade fasaden. I entrén möts man av sockelpanel, reliefer och stuckdekor. I lägenheterna är bröstpanelen imponerande och kakelugnarna praktfulla. De ursprungliga torkvindarna finns kvar (troligtvis de enda i Sverige), det gamla skyddsrummet i källaren och även de gamla källarförråden med inkast och lådor för kol etc. Inredningarna är än idag välbevarade i vissa lägenheter med bland annat stjärnparketter, helfranska dörrar, höga paneler och rikt ornerade taklister. Huset räknas som ett av de bäst bevarade husen i tidstypisk putsarkitektur och förklarades vara byggnadsminne 1994. Fastigheten är formellt k-märkt och har den högsta klassificeringen när det gäller kulturhistoriskt värde, det vill säga skyddad av Lagen om kulturminnen.